Varför nya reglerna i psykvården och barnavården är farliga
Lucifereffekten är ett uttryck skapat av den amerikanska socialpsykologen och professorn Philip Zimbardo i boken The Lucifer Effect: Understanding How Good People Turn Evil. Uttrycket blev en term efter ett kontroversiellt fängelseexperiment, Stanfordexperimentet, utfört på Stanforduniversitetet år 1971, där experimentet visade hur enskilda individer genom att anta ett "Vi och dom"-tänkande kan överväldigas av ondskan om de ingår i ondskefulla social system och därefter utföra tortyr, censur och kränkningar av människors privatliv. Grunden för uttrycket är att kasta ljus på hur människors personlighet till stor del formas efter de roller den blir tilldelad eller väljer att anta själv.
http://sv.wikipedia.org/wiki/LucifereffektenEtt experiment genomfört 1971 av den amerikanske socialpsykologen Philip Zimbardo (f 1933), känd även för sin forskning om blyghet.
Ett antal försökspersoner fick veta att några av dem skulle spela kriminalvårdare och andra skulle spela interner i ett fängelse. I den situation som uppstod började de som spelade kriminalvårdare att uppföra sig som de föreställde sig att fångvaktare är, auktoritära och dominerande. De uppträdde misstänksamt och fientligt mot fångarna. De som spelade rollen av interner visade en blandning av uppgivet, håglöst och trotsigt beteende vilket ledde till att "fångvaktarna" utsatte dem för allt mer förnedrande behandling, dock endast på nätterna då de inte trodde att de var observerade. Zimbardo som hade rollen som fängelsedirektör blev själv så identifierad med sin uppgift att han inte uppfattade de lidanden som "fångarna" fick utstå, förrän en av de forskarstuderande som inbjudits för att studera experimentet föll i gråt och förebrådde honom den ondska han visade. Det var detta som fick honom att avbryta experimentet.