Och överskottet som ska enligt uppgift gå till unga hemlösa (vilket land var det i?) är hur mycket då?

Bäst för företaget och NK att produktions- och distributionskostnaderna är försvinnande små då. Men det är de såklart inte.

Suspekt att NK säljer dem, den butikens klientel är ju de som har skulden till det politiskt konstruerade problemet med hemlösheten. Det är bara äckliga överklasskärringar som handlar på NK.

Utan att veta mer än det som står i artikeln kan jag väl säga att det verkar som om några olika saker kolliderar.

Att hemlösa behöver hjälp är det inget snack om. Att privata aktörer bidrar till sådan hjälp är väl bra på så vis att det är bättre ju fler som hjälper, att initiativ till något gott ska man i princip uppmuntra, och att som samhället ser ut idag (igen) så behövs varje slant till de hemlösa. Vi behöver ett bättre samhälle, men folks hunger väntar inte på ett sådant.

Men vad har de för bevekelsegrunder i ett fall som det här? Och vad vädjar det till för bevekelsegrunder hos kunderna? Att köpa "solidariskt" har blivit en livsstilsgrej och ett billigt sätt att vinna poäng som "progressiv" i vissa kretsar som har sitt på det torra och gott skulle kunna göra mer kännbara saker, och det retar många som inte har lika mycket på det torra. Särskilt i den mån man kan misstänka att de fina "progressiva" inte heller verkar politiskt, eller verkar särskilt helhjärtat, för socialt mindre orättvisa samhällsstrukturer till skillnad från välgörenhet med orättvisorna kvar och förvärrade, och i offentlig regi till skillnad från privat – så att det blir färre hemlösa från början och de som ändå blir det slipper vara utlämnade åt privatpersoners nycker och hjärtlöshet eller modesvängningar i den kommersiella världen. Och i NK handlar kanske inte direkt ett tvärsnitt av samhället.

Liknande saker om den provocerande utformningen. Har vare sig formgivare, tillverkare eller försäljare frågat folk som bor i kartonger vad de tycker om den? Den där "curatorn", vad nu det är för något, säger att provokationen är bra för att den väcker medvetenhet om problemet och debatt. Och visst, det är bra. Så länge både medvetenhet och debatt gäller det verkliga problemet och inte provokationen, eller utgör någon chic pseudodebatt som "progressiv" livsstilsgrej bland välbärgade. Men även det här provokationsgreppet känns ju rätt missbrukat som just en sådan grej, och det verkar vara fler än jag som (med ord eller utan) känner sig provocerade av och vill diskutera det.

Så hur ska man veta att just det här fallet är bättre? Utom just det där att några slantar alls är bättre än inga. Så länge inte den hungriga själv orkar ha mer stolthet än så (vilket även du och jag har en gräns för). För förnedringen sitter ju där den sitter med privat välgörenhet.

Ungefär.

Hur mycket av dessa 700 går till det välgörande ändamålet?




Jaha
Coolt, för 700 spänn får man någon att tänka på de hemlösa.

Patetiskt

Synnerligen jävligt och vidrigt, vilka as!
Nästa steg blir kanske "Sov som en dåre"
Lakan me bältesläggning eller elchocker.

Det här förklarar det kort och bra!
Jag har inte källan men möjligtvis ur en bok av Lasse Ekstrand

*********************************************

Ekonomismens tid

När det torftiga bokhållarförnuftet ostört opererar, och trivialiserar allt det rör vid.
Det förnuft som dikterar att alla mänskliga handlingar ska betraktas som ekonomiska transaktioner.
Vi talar om något som kan prissättas, erhålla ett bytesvärde för att kunna tas till marknaden.
(Marknaden, inte templet eller torget, är den heliga platsen i marknadsfundamentalisternas roffarsamhälle.
Börsmäklarnas hysteriska rabblande av kurser är ersättning för bönen eller den lärda föreläsningen.)
Något som kan efterfrågas och som inte primärt behöver ha att göra med tillfredsställandet av djupt
liggande mänskliga behov. ”Ekonomin” har förvandlat sig till en egen arena, en egen ideologi, en egen
kultur som präglar även det som tidigare var icke-ekonomiska fält.
Ekonomerna är vår tids överstepräster med ett löjligt stort inflytande på det sociala livet.

Av Georges Bataile

Producenten:
https://www.snurkbeddengoed.nl/?lang=EN

Kallar NK:s ”uteliggarlakan” för ett hån

Det finns olika sätt att hjälpa hemlösa i kylan.

På NK säljs designade påslakan med hoptejpade kartonger som motiv för att skapa medvetenhet om hemlösas situation.
Ett stenkast därifrån samlar Christina Grace, 22, in filtar under parollen "Det är kallt som fan, skänk en filt!"
I söndags skrev Aftonbladet om lyxvaruhuset NK:s bespottade kampanj "Design with a conscience" – påslakan för 700 kronor med hoptejpade kartonger som motiv säljs för att skapa medvetenhet om hemlösas situation.
Bara ett stenkast från NK, bakom ett bord på Sergels torg, står Christina Grace, 22, och hennes pojkvän Godwyll Osei Amoako, 24, och samlar in filtar, jackor, skor, vantar, halsdukar och tröjor till hemlösa under parollen "Det är kallt som fan, skänk en filt!" på onsdagskvällen. Efter bara några minuter tornade en mindre kulle upp sig mot Kulturhusets fasad.
– Det går jättebra. Det har redan kommit in mycket mer än vi vågat hoppas på, säger Christina Grace när insamlingen har pågått i ett tiotal minuter.

"Har ändå skaffat barnvakt"

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14341371.ab

En av de som kommer fram till bordet på Sergels torg är 25-åriga Madeleine Gustavsson, som lämnar in ett duntäcke, en stor ulltröja, handskar och mössor.
– Kan jag hjälpa till med något? Jag har ändå skaffat barnvakt för att komma hit i kväll, säger hon.
– Det känns som att de får ihop ganska mycket, och de är bara två personer, så om de behöver hjälp med att dela ut grejerna ställer jag gärna upp. Jag tycker att det är ett fantastiskt initiativ.

Spred sig till 12 000

Termometern visar fem minusgrader på måndagskvällen, och det är en rå kyla som tränger sig in genom klädlagren.
– När jag och min pojkvän hade läst om alla som dött i kylan i Ukraina fick vi båda samma känsla: vi måste göra någonting, vi kör en insamling, om det så kommer en, tre eller hundra personer, säger Christina Grace.
Så hon startade ett Facebook-event och skickade ut det till sina cirka 600 vänner. Nästa dag hade det spritt sig till 12 000 personer.

"Hemskt och omänskligt"

– Det finns jättemånga som hjälper hemlösa, som tar in kläder, som delar ut mat och så vidare. Vi kände bara att vi vill göra något för de som kanske inte känner till olika härbärgen, som kanske inte kan ta sig dit. Därför vill vi dela ut det här personligen, säger Christina Grace, och fortsätter:
– Vår plan är att ta en runda i stan och se om vi kan hitta folk som behöver. Vi kommer att ta en del i bilen och åka runt på tåg och så där.

Om NK:s kampanj säger hon:
– Jag tycker att det var hemskt och omänskligt, ett hån. De har ingen sympati för människor som har det svårt.