Katastrofen och en av SD:s bästa valarbetare, socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin, avgick i helgen och därmed kom kulmen på den kris en socialdemokrati rejält på dekis sedan decennier dragits med. Socialdemokratin framstår alltmer som ett parti som nu faller i bitar. Inför öppen ridå så pågår nu ett sönderfall av ett parti vi sällan skådat i svensk politik.

Helt ogenerat så lanserar nu andra socialdemokratiska toppolitiker sig själva som partiledarkandidater, det ena stolpskottet efter det andra.
Det som möjligen förvånar mig är att den styrka socialdemokratin förut haft i att kunna hålla i sina kriser och kunna krishantera är som bortblåst.
På ett djupare plan har s haft problem länge med att offentliga lösningar fungerat sämre än man bör acceptera - skolan har varit för stökig, sjukvården haft för långa kötider osv. Tungrodd byråkrati men också invandringsrelaterade problem har bidragit till den situationen.
.
Man har också svårare idag att sälja in det som alliansregeringen lite föraktfullt kallar för "bidragslinjen", dvs ett starkt socialt skyddsnät. När bidragstagarna inte längre främst är svenska arbetare som pga arbetslöshet, sjukdom osv och utan egen förskyllan hamnat i utanförskap, när bidragstagare för många blivit liktydigt med flykting/invandrare, personer som aldrig har och ofta aldrig kommer att bidra till samhället med arbete och skatter och när 90% av dessa har kommit hit på tveksamma grunder, då minskar solidaritetskänslan och betalningsviljan drastiskt. Alliansregeringen har listigt kunnat utnyttja detta genom att ställa upp sin s.k. arbetslinje som motpol och vinna utan att ens behöva nämna invandringen. Det hundhuvudet har alliansen i stället låtit sverigedemokraterna bära.
.
Det socialdemokratin närstående facket har också haft stora problem att anpassa sig till verkligheten, kanske t o m större än partiet och i många fall drivit fel frågor och varit alltför partipolitiserat. Och Om Mona Sahlin varit en impopulär ledare så överträffas detta nog efter ett antal skandaler av det låga förtroende för LO:s Wanja Lundby-Wedin. Detta har förstås också bidragit till socialdemokratins kräftgång.
.
Socialdemokratins totala brist på insikt i invandrings- och integrationsproblematiken och det faktum att man regerat landet till 2/3 av den tid då denna ansvarslösa politik förts, har inte bara underminerat den socialdemokratiska solidaritetsidén så att väljare flytt till det andra blocket. Ett antal procent har s också tappat pga att ett nytt parti, sverigedemokraterna tagit plats på arenan och fångat upp detta missnöje.

Hoppas att nästa partiledare för socialdemokraterna heter Nalin Pekgul eller Ibrahim Baylan, det skulle med all säkerhet inleda partiets fall ner till 10% gränsen eller ännu mer.

Mona var ju bra förr, på Ingvar Carlssons tid. Då kände man att hon brann för det hon sysslade med.
Men någonting hände sen, hennes kämpaglädje blev mer tafatt o intetsägande.
Vem faan vill ha en statsminister som pillar sig i naveln som huvudsysselsättning?

Hennes avgång är bra för socialdemokraterna, hoppas de hittar en med visioner den här gången.
Fast det är klart, om de haft en med visioner så borde man ju redan känt till människan.
Det blir nog blått även nästa val :/