Våra träd har så grunda rotsystem.
Ät aldrig pekannötter eftersom pekanötsträdets rötter når ner så långt att det hämtar upp Radium ifrån berggrunden.

Det enda som jag kan säga om radioaktivt strålande svamp i Uppsalatrakten är att jag har ätit en del kantareller (och annan svamp (stolt fjällskivling etc...)) plockade i området utan att bli sjuk(are) - eller utan att märka att jag blev sjuk av det. Sedan är det upp till var och en vilka slutsatser som dras utifrån det.

I Knivsta har jag en del kantarellställen som å andra sidan är antingen mycket hemliga eller mycket bortbyggda

Jag har plockat kantareller i Nåsten-skogen, men det var ett tag sedan nu. Mitt förhållande till svampar och att äta desamma är komplicerat, så jag brukar inte plocka så ofta själv.

Och så har vi de små otrevliga skogspiltarna att ta hänsyn till: De fäster sig så lätt vid just svampplockare.

Ja, okej, om jag ska fortsätta med min miniterapi så är det en annan risk jag har tänkt på. Jag kan i helvete inte kosta på mig borrelia + bråkande med sjukvården om det också ovanpå den förlamande trötthet jag redan har.

Gå i skog med breda stigar? Nä, helvete...

Nä, hundraprocentigt säker kan man aldrig vara oavsett vilka åtgärder man vidtar innan svampplockning.

Själv har jag vant mig vid fästingar genom lång erfarenhet, men tyvärr verkar det som att fästingarna ökar i antal (på grund av varmare klimat?) och tydligen även risken för TBE, så nu för tiden är jag inte fullt så pigg som tidigare på att utsätta mig för just svampplockning ute i skogen här nere i södern, fast nu ökar de tydligen även i norr

Om jag ska plocka svamp, så gör jag det helst på stigar borta från våtmarker.

Ni är ju helt hopplösa!



(Vet inte om jag ska skratta eller gråta...)

Mitt enorma behov av skogen, träden, växtligheten, atmosfären, doften, luften och själva rörelsen i att ta sig igenom en skog uppväger allt annat.

Hur kan ni begränsa er så där...jaha just ja. Det gör ju jag med, fast när det gäller andra saker.

Ska vi skrinlägga svampexkursionen och planera något annat i dess ställe då?

Hörrudu, jag tror du kan sätta dig in i vad trötthet, redan oöverblickbart strul och bokstavligen inga marginaler kan göra även med en skogstokig.
Jag är redan tung som en sten så stor del av tiden.

Jag menade allvar med det där om breda stigar. Så angelägen är jag om att kunna komma ut i skogen trots allt. Eller åtminstone i närheten av den.

... och jag har fått en liten anings inblick i vad borrelios kan göra med en redan utbränd aspergare. Glömde jag lägga till innan redigeringsminuterna gick ut.

Men kom inte och säg att jag inte vill ut i skogen, om jag nu orkar utan borrelia...

Okej. *småskamsen*

BREDA STIGAR!

Det borde inte vara ett problem väl? Det finns nästan i varje skog.

Dessutom finns det en massa knep att hålla sugisarna borta: Ljusa heltäckande kläder, gummisnoddar/dragsko i alla linningar och numera finns det någon sorts salva att köpa på apoteket som sägs avskräcka de små djävlarna.

Efter skogen ska man skala av sig alla kläder som går redan i trappan och stoppa in i en plastpåse som man knuter igen samt gå raka vägen in i duschen och göra likadant med resten av kläder och annat ekipage.
I duschen går man igenom hela kroppen, speciellt ljumskar och dylikt.

Påsarna med de potentiellt sugiga invånarna ska till tvättstugan och där gås igenom medelst skakande och tvättmaskinstvättande av allt som går.

Min erfarenhet är att man ofta drar med sig de där obehagligheterna hem med kläder och ryggsäck vilka sedan blir liggande någonstans i lägenheten och därifrån sprids och suger sig fast.

Angående svampen så behöver inte ni äta dem - för det kan jag göra.

Tack för beskrivningen, då vet jag det iallafall.

Annars vet jag inte vad jag ska svara. Jag känner mig skamsen jag med. Införskaffa vissa nya plagg, dragskor, salva, strippa i farstun (får det isåfall bli), rengörings- och tvättprocedurerna när man inte har egen maskin... alltså... en del av de sakerna triggar astronomiska ångestnivåer förutom energi jag får låna från ingenstans... där kan jag kanske urskilja vad man kunde ha haft ett fungerande boendestöd till, med långa förberedelsetider...

Nu lägger jag bara kort på bordet, så får nästa steg bli att se vad som kan komma ut av det...

Mitt sätt att komma ut i (närheten av) skog för närvarande är att cykla. Finns fina cykelstigar (= breda stigar) både i Hågadalen och i Stadsskogen en bit ifrån. Och mot ån och Mälaren till.

Vet inte om svamptrycket där gör det lönt att leta sådana, dock...

Jag orkar inte heller genomföra hela tvagningsproceduren så det där var väl bara ett enda långt nys, det jag skrev.

Gummisnoddar finns i mataffären för någon tia, de duger till att sno ihop jeansen med vid vristerna. Långskaftade strumpor.
En långärmad tröja som går att stoppa ner inuti byxorna eller en kortärmad dito och en långärmad över. Gummisnoddar vid handleder?

Äh, jag vet inte.
Det behöver inte vara så komplicerat hur som helst.
Salvan lär ge migrän på grund av sin hemska lukt, den liknar myggstiftens.
Bättre utan kanske.