En fin motion har trillat in i riksdagen
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Basinkomst_H102-7425E721-BCBB-41DF-8A98-900B84AA25A3/?text=true
Mer om fenomenet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Medborgarl%C3%B6n


Vad anser ni om medborgarlön?

Bra idé, om man nu inte kan förenkla byråkratin på mer grundläggande nivå. Och det finns det väl starka "intressen" som inte vill.

Men den förutsätter en tidsanda där inte dessa intressen i samverkan med en massa vanliga trångsynta människor genast kommer att kapa idén för att neka människor så mycket pengar som man måste ha för att kunna leva ett socialt anständigt liv. En sådan tidsanda har vi inte idag, och frågan är om vår art är utrustad för att någonsin kunna skapa en. Inte ens under de (i backspegeln) bästa "välfärds-"åren gick det ju att få bukt med den psykologiska trögheten mot att låta socialbidrag och sådant följa med kostnadsutvecklingen (och att ge fan i att manipulera uppgifterna om kostnadsutvecklingen).

Så jag är rädd att de som arbetar för detta av anständiga skäl kommer att bli grundlurade om de får framgång.

Det var nog ganska på pricken vad jag tänkte.

Lars Wilderäng har gjort ett par inlägg på sin blogg Cornucopia? om medborgarlön.
Medborgarlön - en alternativ välfärdsmodell
Konsekvenser av medborgarlön

Jag förstår inte var finansieringen ska komma från och anser det i grunden orättvist - precis som dagens system med inkomstutjämnande skatter och bidrag.

Den måste vara så låg att ingen får för sig att avskaffa de inkomstrelaterade systemen. Ofta är förslagen istället orimligt hög medborgarlön samt avskaffade socialförsäkringar. Det leder till att 2/3 med högst inkomst betalar för 1/3 med lägst inkomst. Det inkomstrelaterade systemet gör att mittentredjedelen varken är nettobetalare eller nettomottagare och att bara den övre tredjedelen betalar mer än de får tillbaka vilket gör att de nedre två tredjedelarna blir den naturliga politiska alliansen istället för de två övre tredjedelarna som högern vill.

En låg medborgarlön som följer medianinkomsten hade varit ett bra system. 40% av medianinkomsten är väl ungefär samma nivå som socialbidraget. Det dyker dock upp en del problem: den skulle kunna funka som en subvention till hushåll som har en istället för två försörjare. Då fyller den inte den tänkta funktionen, att använda den som hemmafrusubvention är överutnyttjande. A-kassan och socialbidraget har inte det problemet eftersom de har villkor. Ensamstående överutnyttjar inte för att det blir alltför knapert att leva så under lång tid. Det är rätt knepigt att lösa problemet med sambor dock, jag vet inte hur man skulle göra. Man bör ha en grundnivå i de villkorade systemen som är något högre än den ovillkorade grundnivån också så folk har sunda incitament och så att sjukskrivna får lite högre levnadsstandard än tillfälligt sysslolösa.

Typiskt för MP och vänsterliberaler är att ignorera hur välfärdssystem kommer utvecklas med tiden. Ska de vara stabila måste majoriteten gynnas av dem, inte bara "de fattiga". Detta underliga beteende beror på vanföreställningen att människor i allmänhet skulle ha någon form av ideologi, när det i själva verket är egenintresse som styr väljarbeteenden. Det politiker har att göra är att bygga upp ett system som påverkar väljarna att rösta för det system politikern ifråga vill ha. Sossarna förstod detta under sin storhetstid, nu verkar moderaterna förstå bättre och använder den kunskapen för att underminera systemet.

Den bistra sanningen är nog den, att om man utgår från att det bara finns ett egenintresse att vädja till så får man ett samhälle där folk bara odlar egenintresset. Och i ett sådant kommer de som varken vinner eller förlorar på systemet att solidarisera sig med dem som vinner på det i hopp om att hålla sig över ekonomisk avgrund och social deklassering. Det vill säga borgerligt i det längsta, och skulle det så småningom bli socialistiskt genom nämnda deklassering kommer det inte att bli det på något trevligt sätt. Kan synas irrationellt av mellanskiktet, eftersom de inte har råd med privatägda skyddsnät, men precis som i konst, vetenskap, etik och annan andlighet har vi även här mer än bara materiella bevekelsegrunder.

Både (psyko-)logik och historia talar för det.

Så hoppet kan nog inte ligga i något som inte innefattar att återupprätta det som inte är egenintresse. Så som vi brukar mena: det som inte är egenintresse direkt, inte vid första påseendet och så vidare. Det kommer att bli svårt nog ändå – dels eftersom vår västerländska kultur ser ut som den gör och det har tagit dess vetenskap ända till nu att börja se vad som för en del mindre skolade har varit uppenbart hela tiden: att det inte kan vara bara egenintresse som styr den biologiska världen; dels eftersom vi som hävdar etikens verklighet kanske alltid kommer att ha den mer komplicerade förklaringens handikapp.

Eller det blir inte ens otrevligt socialistiskt, utan fascistiskt. Dit är vi redan på väg. Och jag tror inte man botar följderna av ett (numera inte ens "vetenskapligt") odlande av egoism med att hamra in den ännu mer. Ibland kan hamringsvinkeln göra stor skillnad, men i det här fallet tror jag det är mer fråga om samma hammare i olika förpackningar. Och där kan man kanske lura folks medvetanden (ett tag), men inte deras intuitioner. Vi behöver inte ännu mera mörk energi.

Medianlönen är 269 726kr/år, och socialbidraget utan extra utgifter är 2950kr/mån.
Vilket blir ca 13% av medianlönen.

I socialbidraget ingår ju hyra upp till en ganska hög gräns också.