Ja jag vet jag tjatar! men jag vill så gärna att ni som inte redan gjort det ska upptäcka
Rumi och sufismen.
Sufismen står i begynnelsen väldigt nära Hinduismen vilket innebär att i begreppet gud
kan du lägga in vad som helst även företelser som inte i vanliga fall tillbeds, ex. universum.
Men idag står Sufism och Islam varandra väldigt nära och kallas ibland för det "innersta i tron"
Men om du läser äldre sufiska poeter så märker du att alla religioner egentligen är densamma.
När denna tro som menar att det inte behövs några präster eller överhet mellan en person
och dess tro blev den ju naturligtvis ett hot mot både prästerskap och överhet, och "tämjdes"
för att passa deras syften.
Men Sufismen har överlevt och får fler och fler anhängare framförallt här i väst, det är en väldigt
fredlig filosofi/religion och Rumi kallas "kärlekens filosof".
Kanske jag är lite ute och cyklar men då hoppas jag den kunnige Zombie hoppar in och hjälper mig

Hittade följande på nätet:

If anybody asks you, "What is Sufism? What religion is it?", you may answer:

"Sufism is the religion of the heart, the religion in which the most important thing is to seek God in the heart of mankind."

There are three ways of seeking God in the human heart. The first way is to recognize God the divine in every person, and to care for every person with whom we come in contact, in our thought, speech, and action. Human personality is very delicate. The more living the heart the more sensitive it is; that which causes sensitivity is the love element in the heart, and love is God. The person whose heart is not sensitive is without feeling; his heart is not living, but dead. In that case the divine spirit is buried in his heart.

A person who is always concerned with his own feelings is so absorbed in himself that he has no time to think of another. His whole attention is taken up with his own feelings: he pities himself, worries about his own pain, and is never open to sympathize with others. He who takes notice of the feeling of another person with whom he comes in contact practices the first essential moral of Sufism.

The next way of practicing this religion is to think of the feeling of the person who is not at the moment before us. One feels for a person who is present, but one often neglects to feel for someone who is out of sight. One speaks well of someone to his face, but if one speaks well of someone when he is absent, that is greater. One sympathizes with the trouble of someone who is before one at the moment, but it is greater to sympathize with one who is far away.

The third way of realizing the Sufi principle is to recognize in one's own feeling the feeling of God, and to realize every impulse that rises in one's heart as a direction from God. Realizing that love is a divine spark in one's heart, one blows that spark until a flame may rise to illuminate the path of one's life.
Källa:http://ravenanda.blogspot.com/2011/03/sufi-heart.html

Ska.
Men inte inatt.

Det där är ganska precis vad jag tror på.

Jag ogillar hur mellanösternreligionerna har en sådan besatthet vid "Gud". Tycker att religionerna i Kina och Japan verkar vettigare. I synnerhet muslimer från mellanöstern och Afrika, liksom judar, har en bisarr tradition av att försöka förklara och tillämpa begreppet "Gud" i alla möjliga situationer. Gör mig spysjuk. Deras kulturer kan likställas med ohälsosamma vanor eller dålig smak som för den drabbade individen själv inte är uppenbara. Att befria sig från mellanösterntänkande är någonting bra. Man behöver inte nödvändigtvis bli övertygad ateist av den västerländska skolan men att hela tiden tolka hela verkligheten såsom man uppfattar den utifrån något slags "gudstänkande" är lika illa som överdrivet intellektualiserande. I Islam och judendom möts teologi, vidskepelse och intellektualism. Just detta, att intellektualisera begreppet "Gud" gör mig sjuk. Avskyr sånt.

Men man behöver ju inte tänka sig att Gud nödvändigtvis är en extern autoritet. Jag tänker det snarare som en helhet som vi alla är en del av och att vi alla är sammanlänkade.

Incognita har förstått det här . Guldhamsterns inlägg har öht inget med Sufism och Rumi att göra.

***********************************

Message of the Sufi Heart

The Divine message is that we are life and light. Sufis touch the inner and outer worlds and realize that our human form connects earth to heaven.
Where ever you turn, there is God's face.
Sufism is the religion of the heart. The Sufi seeks God in her own heart and believes anyone can have access to this experience.
During your personal meditations you may consider what is the next step toward your purpose, that you can take in the coming year?
There is a saying in the Bible:
Where your treasure is, there will your heart be also.
The Sufi Heart with Wings shows that the heart reaches upward towards heaven. But the heart is also drawn to earth by its treasures. So seek the wisdom of the heart and explore its depth and also its height.

Sufism believes that man is an instrument for the Divine. Sufism is not a religion. It is a spiritual path that is compatible with and lies at the heart of all the great religions.

Källa: http://www.healthy-heart-meditation.com/sufi-heart.html

"Come, come, whoever you are.
Wanderer, worshiper, lover of leaving — it doesn't matter,
Ours is not a caravan of despair.
Come, even if you have broken your vow a hundred times,
Come, come again, come." - Rumi

Jag är skeptisk...