Köra med k-ljud, alltså "jag körade" (inte "körde"). Jag och den ganska gräsliga (musikaliskt sett) damkör jag var med i fyllde ut i en föreställning med blandade operanummer där väsentliga partier utfördes av betydligt mer skickligt folk. Fantastisk upplevelse att få vara i fysisk närhet till röster som fyller upp rummet så! Och så kristallklart (från vissa) och så sammetslent (från andra). Det var mäktigt.
Jag har varit med i Carmen på samma sätt. Och Tolvskillingsoperan med en annan uppsättning människor (fast med viss överlappning); det senare är ju en helt annan grej men lika häftigt.
Kköra, herregud. Så mycket har jag alltså halkat ur jargongen eller att vara beredd på den från andra. Låter roligt hursomhelst. Jaha, när ska vi sätta upp något då... fan. – Det blir för oanonymt att skriva vad det var för ena ni jobbade med förstås?
30 september 2011, 15:45
Zombie
Moderator
Re: Klassisk musik
Utslagnings-TV lär ha nått den "klassiska musiken" också. Det hade jag missat, och det hade kanske varit intressant att se om det var något att missa. (Antar att man ska vara glad att de tror att det fortfarande går att göra så mycket pengar på den?)
En ljudkvalitet som borde förbjudas, särskilt när spelet är såhär bra och man knappt hör det. Om man lyssnar kanske man iallafall kan skymta den vackra slagdängan från 1500-talet, den "råa" klangen av en kanske inte alltför mycket yngre orgel och ett spel som alltför få organister vågar sig på sedan någon gång på artonhundratalet – rytmiskt och artikulerat så att man inte behöver somna i bänken. Knäppa Simon, arrangerad av Jan Pieterszoon Sweelinck, med brasilianskan Domitila Ballesteros:
5 oktober 2011, 02:42
Zombie
Moderator
Re: Klassisk musik
(Lägg märke till att Celibidache säger "Geige" – fiol – inte "Violine". På den tiden hade man ännu inte fått för sig att man måste vara så ängsligt fin i kanten så fort det gäller "klassisk" musik. Och musiker själva, om det är något med dem, lär väl aldrig direkt jubla över att stängas in att dö i någon gyllene bur.)
5 oktober 2011, 03:17
Schueberird
Medlem
Re: Klassisk musik
Jag lyssnade på flera olika sångare av samma låt (ja, jag valde det ordet med flit ) innan jag fastnade för Daniel Taylor:
Svenska intellektuella går inte på operan, har någon elak tunga undsluppit sig. Och om de gör det så talar de väldigt tyst om saken.
Som för att bestrida detta påstående hade Kungliga Operan i onsdags ordnat ett samtal inför föreställningen samma kväll av Francis Poulencs ”Karmelitsystrarna”, där dramaturgen Katarina Aronsson resonerade med regissören Johanna Garpe, religionsvetaren Susanne Olsson och författaren Göran Rosenberg om parallellerna mellan religionsförföljelserna under franska revolutionen och dagens islamofobiska stämningar i Europa.
Björn Wiman skrev:
Men samtalet tydliggjorde också hur ovanlig denna typ av idédebatt om opera är i Sverige. Möjligen beror det på att operakonsten här aldrig fullt ut kommit att ingå i det kulturradikala arvet på samma sätt som teatern, bildkonsten och litteraturen. Operan står i ett hörn för sig på den kulturella skolgården.
Björn Wiman skrev:
Det skulle inte behöva vara så. Den nyligen Birgit Nilsson-prisbelönade dirigenten Ricardo Muti är känd för att ibland slå av sina föreställningar för att gå i polemik med publiken. För honom är operan ingen cirkus utan ett torg.
I våras dirigerade Muti Verdis ”Nabucco” på Romoperan i samband med Italiens 150-årsfirande. Bara dagarna tidigare hade Silvio Berlusconis regering i ännu ett av sina illdåd flaggat för drastiska nedskärningar inom det italienska kulturlivet. Efter den berömda ”Fångarnas kör” och dess starkt laddade rader ”O mia patria, si bella e perduta” (Vackra och förlorade fosterland) vill publiken aldrig sluta jubla. Muti försöker flera gånger återuppta föreställningen, men misslyckas. Applåderna fortsätter med oförminskad styrka.
Till slut blir dirigenten tvungen att vända sig om på pulten och hyssja på publiken. Han säger att han går med på att framföra ”Fångarnas kör” igen, inte av patriotiska skäl, utan som en protest mot dråpslaget mot den italienska kulturhistorien. Men, säger han, vi gör den inte ensamma! Villkoret är att vi alla – orkester, kör och publik – framför den tillsammans.
Och då talas inte ens om nyskriven opera. (Hur många vet ens vad det är?) Eller missade chanser till sådan. Fast kanske är operans sak i Sverige förlorad. Åtminstone har jag hört att det finns många inom den världen som vill stanna kvar i elfenbenstornet tills de dör utan någon som efterträder dem. Hellre behålla kraven på finkostym och rätt ursprung en operakväll tills den sista finkostymklädda hittar på något roligare att göra.
Annars fanns det ju saker musiken kunde tillföra dramatiken som ingen annan konstform kan och där musikalgenren är för "lätt" (med alla sina kvaliteter, kan vi få slippa höra att vi säger "dålig" när vi säger "lätt" tack)...
13 november 2011, 21:20
Incognita
Moderator
Re: Klassisk musik
Åh, just den operan skulle jag så väldigt gärna gå på! Synd att orken liksom inte räcker till för att ta något initiativ.