http://www.svd.se/nyheter/inrikes/barne ... 921171.svd




Nån som vet mer om vad som ligger bakom detta? Jag får dåliga vibbar av den här artikeln och känner att det ligger nåt känsligt bakom det hela som dom inte skriver nåt om. Vilka är egentligen de där föräldrarna som nekar sina barn att få hjälp på BUP, och varför gör dom det? Har det t.ex konstaterats sexuella övergrepp eller misshandel från en föräldrar som förlorar väl den vårdnaden och har inget att säga till om? Så vad är anledningen till att regeringen lägger lagförslaget och varför att det problematiskt?

Är det jag som är nojig och ser nåt som inte finns där, regeringen fixar bara en lucka i lagen för alla barns bästa? Kanske. Men av nån anledning så känner jag att det är lite mer än så och skulle gärna vet vad.


Ett blogginlägg under artikeln där nån tydligen känner på samma sätt som jag gör.
http://mattematiksblogg.blogspot.com/20 ... korna.html

ÄNTLIGEN
En av de bättre nyheterna på länge. Mycket positivt.


Alla möjliga föräldrar. Att ens barn skulle behöva gå till PUB är ett bevis på ens dåliga föräldraskap. Så de nekar pga prestigeskäl.

Så enkelt är det inte.
Vårdnaden tas inte ifrån så länge båda föräldrarna är överens om viktiga saker.
Dvs först ett/två år efter att ena föräldern vill ha igång vård så kan den brytas.
Med det här lagförslaget så kan barnet få sin vård innan rättsprocessen är klar.

Tror faktiskt inte det finns en dold agenda här, men det finns säkert fall där detta kommer leda till att destruktiv "vård" ges till t.ex. npf-barn för att en NT-mamma kör över en AS-pappa för att ta ett hypotetiskt exempel. Men i normalfallet handlar det nog snarare om psykopatiska fäder som nekar ungarna vård för de övergrepp han själv utsatt dem för... Jag förutsätter att det i stort sett alltid komemr vara mammorna som tar besluten oavsett om de har rätt eller fel i sak, det brukar ju bli så.

Pä ADHDforum berättade en mamma att pappan vägrade godkänna CS till
ungen och då levde de inte ens ihop, så nu kanske ungen får sin medicin

Och mycket riktigt så ser många på diagnoserna som stigmatiserande
istället för att se det som en möjlighet att kunna styra saker åt rätt håll